Varför ska man
behandla fetma?

Även om fetma i sig inte behöver orsaka något lidande, utgör sjukdomen en allvarlig hälsorisk. I takt med att BMI-värdet ökar, ökar risken för svåra följdsjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck, sömnapné och cancer. (1, 2)

Fetma ökar även risken för leverförfettning (NAFLD/NASH) och risken för fosterskador, könshormonrubbningar som polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och infertilitet hos kvinnor. Fetma är också relaterat till smärta i rörelseapparaten. (3-5)

Ett BMI på 40 eller över, har därutöver klassats som en riskfaktor vid säsongsinfluensa och covid-19.

>> Här kan du läsa om vad Folkhälsomyndigheten säger om säsongsinfluensa

>> Och vad Socialstyrelsen säger om riskgrupper för covid-19

Förutom en lång rad fysiska följdsjukdomar hänger fetma också ofta samman med en nedsatt livskvalitet. Låg självkänsla, ångest och depressioner är vanligt förekommande. (1, 2) Många upplever sig även utsatta för diskriminering och kränkande behandling. (6, 7)

Hur ser du på anledningarna till att behandla fetma?

Behandling av fetma kan ibland mötas av ett visst tvivel inom vården. Många har erfarenhet av bristfälliga behandlingsmöjligheter med mediokra resultat. Viktigt att tänka på är att fetma är en kronisk sjukdom som, likt andra sådana, kräver behandling. På senare tid har det tillkommit flera nya behandlingsalternativ och fördjupad kunskap som ökar förutsättningarna både för patienten och vården.

NAFLD/NASH

NAFLD står för Non Alcoholic Fatty Liver Disease och NASH för Non Alcoholic Steatohepatitis. Båda är begrepp för leverförfettning utan överkonsumtion av alkohol. Idag vet man att fettlever har ett starkt samband med övervikt och fetma, insulinresistens, typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdom och att tillståndet kan orsaka allvarlig leversjukdom. (3)

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)

Polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, är den vanligaste hormonella rubbningen hos kvinnor i fertil ålder och beror på ökad aktivitet av testosteron. Hos PCOS-patienter är övervikt och fetma vanligt. (4)

Små förändringar kan göra stor skillnad

För en patient som lever med fetma är varje kilo mindre ett steg mot bättre hälsa. En viktminskning på 5­-10% ger en betydligt minskad risk att drabbas av tidigare nämnda följdsjukdomar som högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom, typ-2 diabetes, fettlever (NAFLD/NASH), PCOS och sömnapné. En viktnedgång ger också en rad andra hälsovinster i form av förbättrad lungfunktion, lägre blodtryck, bättre sockeromsättning i blodet och högre livskvalitet. (3-5, 8-15)

Vissa av dessa förändringar är givetvis svåra att uppfatta. Däremot är det vanligt att patienten snabbt känner sig piggare, att humöret blir bättre och problem med andning och sura uppstötningar minskar. Varje kilo mindre på vågen minskar dessutom belastningen på knän och höfter, något som kan leda till minskad värk och göra det lättare för patienten att röra på sig. (8-15)

Referenser:

  1. Yumuk V, et al. European Guidelines for Obestity Management in Adults, Obes Facts 2015;8:402-24
  2. SBU. Fetma – problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2002. SBU-rapport nr 160
  3. Internetmedicin. Non Alcoholic Fatty Liver Disease (NAFLD) och Non Alcoholic Steatohepatitis (NASH), vuxna.
  4. Janusinfo Region Stockholm. Riktlinjer för utredning och behandling av hirsutism och polycystiskt ovariesyndrom, PCOS 2020-06-02
  5. Stockholms läns landsting. Handlingsprogram Övervikt och fetma 2010–2013
  6. Bhaskaran, K et al. Association of BMI with overall and cause-specific mortality: a population-based cohort study of 3,6 million adults in the UK. Lancet 2018;6:12:944-53
  7. Christiansen WS, et al. Materiell og profesjonell stigmatisering av mennesker med sykelig overvekt. Nordisk Tidsskrift for Helseforskning 2017;2(13)
  8. Puhl, R et al. Bias, discrimination, and obestiy. Obes Red 2001:9:788-805
  9. Wing RR, et al. Benefits of modest weight loss in improving cardiovascular risk factors in overweight and obese individuals with type 2 diabetes. Diabetes Care. 2011; 34:1481-1486
  10. Courcoulas AP, et al. Weight change and health outcomes at 3 years after bariatric surgery among individuals with severe obesity. JAMA 2013;310(22): 2416-25.
  11. Hassan MK, et al. Obesity and health-related quality of life: a cross-sectional analysis of the US population. Int J Obes Relat Metab Disord 2003;27:1227-32.
  12. Johansson K, Effect of a very low energy diet on moderate and severe obstructive sleep apnoea in obese men: a randomised controlled trial. BMJ. 2009; 339: b4609. Published online 2009 Dec 3. doi: 10.1136/bmj.b4609
  13. Sarwer DB, Steffen KJ. Quality of life, body image and sexual functioning in bariatric surgery patients. Eur Eat Disord Rev 2015;23(6):504-8.
  14. Held M, et al. Pulmonary and cardiac function in asymptomatic obese subjects and changes following a structured weight reduction program: a prospective observational study. PLoS One 2014;9(9):e107480.
  15. Hamman RF, et al. Effect of weight loss with lifestyle intervention on risk of diabetes. Diabetes Care 2006;29:2102-7