Varför kan var sjätte
svensk inte säga stopp?

Anledningen till att man utvecklar övervikt och fetma har att göra med en obalans mellan energiintag och energiförbrukning, det vill säga den energi man får i sig via det man äter och den energi som kroppen förbrukar. Ett för stort energiintag i förhållande till en för liten energiförbrukning över tid, resulterar i ett energiöverskott som lagras i kroppen i form av fett. Orsakerna är dock inte enbart ”matematiska”. (1)

Idag vet man att såväl biologiska som beteendemässiga, sociala och miljömässiga faktorer ligger bakom vem som drabbas av sjukdomen. Den miljö man växer upp i spelar en viktig roll för de mat- och motionsvanor man utvecklar och ärftliga biologiska förhållanden kan påverka både aptiten och var i kroppen fettet lagras. Risken att utveckla fetma påverkas också av hur man arbetar, lever och mår rent allmänt. Att äta som en reaktion på olika känslor är mycket vanligt. (1)

Studier visar att även hungercentrum och belöningssystemet i hjärnan har en stor inverkan på möjligheterna att minska och bibehålla ett lägre energiintag hos de personer som en gång drabbats av fetma. (2-4)

Att andelen människor som lever med fetma i världen ökat de senaste decennierna har ett tydligt samband med hur samhället och vårt sätt att leva förändrats de senaste 30 åren. Samtidigt som att vi fått tillgång till allt fler energirika livsmedel som läsk, godis, snabbmat och alkohol, har utvecklade transportmöjligheter och ökad skärmtid, gjort att vi ägnar allt mindre tid åt att röra på oss. (1, 5)

Viktigt att komma ihåg är att fetma är en sjukdom och behandlingen av den ofta tar lång tid. Behöver du stöd av vården, har du all rätt att få det!

Kan hjärnan lura oss att äta mer än vi behöver?

Vi måste äta för att överleva. Men att äta stimulerar även de centrum i hjärnan som styr njutning och belöning, vilket förklarar varför vi ibland motiveras att äta fast vi är mätta eller inte behöver.

För att förstå vilken roll hjärnan spelar för vårt sätt att äta behöver vi titta närmare på de områden som ger upphov till att vi känner oss hungriga respektive sugna på något gott.

Hungercentrum

Hungercentrum i hjärnan kan både minska och utlösa känslan av hunger. (6, 7)

Belöningssystemet

Belöningssystemet i hjärnan kan skapa ett sug efter mat även när man är mätt eller inte behöver äta. (6, 7)

Det första området är hungercentrum, där aktivering av vissa ämnen (så kallade neuroner) kan utlösa eller minska hunger.

Det andra området är hjärnans belöningssystem som gör att vi känner njutning vid belönande aktiviteter som att äta. (6)

Belöningssystemet kan i sin tur delas in i två delar; på engelska kallade ”liking” och ”wanting”. Liking är den positiva känsla eller njutning vi upplever när vi äter god mat och leder till frisättning av endorfiner, ett slags må-bra-hormon som lindrar smärta och påverkar vår vilja att sova, äta och dricka.

Wanting är istället en längtan efter en positiv känsla och ger oss motivation att äta, eftersom vi vet att det ska bli gott. Detta beror på att dopamin, en signalsubstans som styr lust och vilja, frisätts när vi äter, men även när vi ser, känner lukt eller ibland bara tänker på mat som vi tycker om.

Våra hjärnor strävar alltså efter att upprepa dessa belönande erfarenheter och motiverar oss därför ibland att känna oss sugna på att äta, fast vi egentligen inte är hungriga. (6)

Varför slutar ofta minus med plus?

Personer som lever med övervikt och fetma har ofta provat flera olika sätt att gå ner i vikt. Mönstret är dock inte sällan detsamma, man lyckas gå ner några kilo, men efter en tid är vikten tillbaka på samma nivå igen. Anledningen till detta är att kroppen är inställd på att skydda sig mot svält och därför drar ner på energiomsättningen när vi försöker gå ner i vikt. I takt med att vikten minskar skickar hjärnan dessutom ut signaler som ökar vår aptit och minskar mättnadskänslan. Allt för att kompensera sin förlorade energireserv. (2-4)

Faktorer i omgivningen spelar givetvis också in. Att bryta de vanor som orsakat viktökningen underlättas inte av att leva i ett samhälle där reklam för mat och godis och tillgång till billig snabbmat finns överallt. Likaså kan det ofta vara svårt att anpassa en strikt diet till det sociala umgänget med familj och vänner.

Viktigt att komma ihåg är svårigheten att gå ner och bibehålla en lägre vikt beror på sjukdomen. En sjukdom som man har rätt att få stöd för och behandling av. Kontakta din vårdcentral om du vill veta mer.

Kan korv och bröd skapa beroende?

Den positiva känsla som hjärnan relaterar till matintag gör att många använder mat för att stilla negativa känslor som nedstämdhet, stress eller olust. Om man blir lugnare eller gladare av att exempelvis äta en korv med bröd, lär sig hjärnan förknippa intaget med en skön känsla, vilket gör att vi vill uppleva det igen.

Hos vissa kan beroendet av mat liknas vid det psykologiska tvång man ser hos personer som är beroende av alkohol eller narkotika. Det är dock inte korven och brödet i sig, eller ingredienserna i dem som skapar beroendet, utan den belöning som hjärnan upplever av att äta den. (2, 8)

Referenser:

  1. Yumuk V, et al. European Guidelines for Obestity Management in Adults, Obes Facts 2015; 8:402-24
  2. Greenway FL. Physiological adaptions to weight loss and factors favouring weight regain. International Journal of Obesity 2015; 39:1188-1196
  3. Müller MJ, et al. Changes in energy expenditure with weight gain and weight loss in humans. Current Obesity Reports 2016;5:413 – 423
  4. Sumithran P, et al. Long – term persistence of hormonal adaptions to weight loss. New England Journal of Medicine 2011; 365:1597-1604
  5. Wasskog Aamo A, et al. Overvekt og fedme i Norge: omfang, utvikling og samfunnskostnader. Menon Economics 2019.
  6. Berridge KC . ’Liking’ and ’wanting’ food rewards: brain substrates and roles in eating disorders. Physiol Behav. 2009 Jul 14; 97(5):5 37-50
  7. Reichelt AC et al. Integration of rewarding signalling and appetite regulating peptide systems the control of food-cue issues. Br. J.Pharmacol 2015; 172:5225-5238
  8. Hedebrand J, et al. Eating addiction, rather than food addiction, better captures the addictive – like eating behavior. Neurobiorev 2014; 47:295 – 306